Denna fråga har debatterats i flera decennier. Politikerna vill nästan alltid lyfta elevernas resultat. Detta är nämligen en viktig faktor för att samhället ska må bra och för att de ska bli omvalda. I grund och botten handlar det dock om barnen och deras framtid. Fokuset måste vara på deras utveckling och deras välmående.
Vi kan börja med att kontrollera lärarnas prestation. Många lärare vittnar om att det inte finns tillräckligt med tid för att göra sitt jobb. Detta är ett stort problem, inte minst för att många barn är i behov av extra hjälp. Ibland kan dessa barn inte heller få tillräckligt med hjälp i hemmet.
Regeringen måste därför sträva efter att skapa bättre förutsättningar för lärarna så att de kan göra deras jobb. Svaret på denna utmaning är sällan högre lön. Det handlar snarare om att anställa personal som kan hjälpa till med den administrativa bördan. Många lärare måste nämligen lägga mycket tid vid skrivbordet, när de i själva verket skulle behöva lägga denna tid på undervisning.
Barnen har också andra förutsättningar för inlärning nu än för 20 år sedan. Den största anledningen till detta är hur IT-samhället har kommit att förändra våra liv. Idag har nästan alla ungdomar en dator och den största delen av deras skolarbete utförs på dessa datorer.
Detta är både bra och dåligt. Dåligt för att de lätt kan drunkna i sorlet som skapas av sociala medier. När de är i skolan borde de av förklarliga skäl endast fokusera på skolarbetet. Detta kan dock vara svårt och lärarna kan inte kontrollera allt som de gör.
Utöver detta skapas en stress av de yttre omständigheterna. Detta inkluderar bland annat vilka kläder man har och hur omgivningen uppfattar ens utseende. En del föräldrar har inte råd att köpa dyra jackor och t-shirtar för barn.
Vägen framåt
Det finns många teorier om hur vi ska hantera denna fråga. I grund och botten vill man dock att det ska finnas någon form av bäring i vetenskapen. Att införa åtgärder som inte har vetenskaplig grund är ofta dåligt underbyggt. I Sverige har vi reformerat skolan flera gånger under de senaste åren. Låt oss kolla på hur detta har påverkat vårt samhälle.
Lärarlegitimationen var förmodligen den största reformen på många år. Nu ska lärare ha en officiell legitimation som påvisar deras kompetens. Detta har i teorin varit en bra åtgärd. Det höjer nämligen värdet av att utbilda sig till pedagog.
I praktiken har det dock inte varit lika bra. Många svenska kommuner får förlita sig på vikarier för att kunna få verksamheten att gå runt. Dessa personer har ofta en stor kunskap inom deras ämnesområde. De har dock inte genomgått lärarutbildningen. Tyvärr skapar detta flera problem för skolorna. Bland annat för att dessa personer behöver mer stöd i undervisningen och för att de inte får sätta betyg.
Bristen på pedagoger med legitimation är stor. Det finns mycket att göra inom detta område. Politikerna har tyvärr inte tagit itu med kärnan av problemet. Man skulle kunna säga att problemets kärna är att läraryrket inte har varit tillräckligt lockande. Lönerna har varit relativt låga och arbetsuppgifterna är ofta stressiga.
Många andra legitimerade yrken har inte samma problem. Jurister och psykologer finns det ingen brist på. Deras arbetsuppgifter är ofta utmanande och mindre stressfulla. Lägg därtill att de ofta tjänar betydligt bättre.
Att införa en legitimation för lärarna är därför ingen åtgärd som kan ordna de problem som finns inom yrket. Man måste istället gå till botten av problemet och jobba långsiktigt. Den hårda skolan som fanns på 1900-talet är sedan länge borta. Skoluniformerna har bytts ut mot moderna kläder och det är nu eleverna som driver på undervisningen.
Roligt eller press?
Vi vet att eleverna älskar sociala medier, barn älskar även Nintendo tshirts och allt som är trendigt för stunden. Det är viktigt att barn får vara barn och att deras skolupplevelse skapar en bra grund för resten av livet. Vi måste däremot blanda in pressen i denna ekvation.
Tyvärr måste eleverna kunna prestera i skolan. Detta är ett nödvändigt ont som kan skapa press. Om man får de rätta förutsättningarna bör det dock inte vara ett problem. De måste nämligen lära sig att räkna, behärska modersmålet och allt annat som kan tänkas hjälpa dem.
Det bör också poängteras att hela livet karaktäriseras av stress och press. Man kan därför säga att det är skolans uppgift att lära eleverna att hantera detta. Om man vänder på myntet kan man lugnt konstatera att undervisningen ofta får kritik för att den inte baseras på verkliga problem som man ställs inför i vuxenlivet.
Om lärarna kan hjälpa eleverna att hantera press så kommer i alla fall en del av vuxenlivets problem vara avhandlat. Samtidigt måste man också peka på de fördelar som finns med att vara disciplinerad, speciellt när man strävar efter att skapa sig själv en bra framtid.